Fullständigt Fantastiskt!

Om segrarna mot Örebro och GAIS var knappa så finns det absolut ingen som kan tveka om att vi är ett riktigt bra fotbollslag efter makalösa 6–1 mot Gefle IF.

Detta Gefle som gäckat oss problem många gånger förut och som, trots att vi egentligen var klart bättre än dem redan 2010, fick se oss slagna i båda matcherna och Gefle gick till kval tack vare bättre målskillnad än oss. Det var därför lite märkligt att Gefles tränare Pelle Olsson sa efter matchen att det var ointressant om det blev 6–1, 5–1 eller 4–1. Det är det naturligtvis inte. Varje poäng och varje mål är viktigt för sluttabellen.

Jag hade en känsla innan matchen om antingen en jämn tuff tillställning eller att vi skulle få islossning. Att det blev det senare glädjer naturligtvis oerhört. Tidigare har folk skrattat lite åt våra resultat, imponerats av dem men att det mer var flyt. Men vad säger de om 6–1 mot Gefle? Detta Gefle med betongförsvar som inte ens de etablerade och förväntade topplagen lyckas bryta upp. Inte sedan 1984 har något lag lyckats göra sex mål på Gefle i Allsvenskan (Malmö FF, 7–2). Men i år klarade Gefle 0–0 i Malmö.

Senaste gången vi gjorde sex mål i en seriematch var när Brage Besegrades med 6–0 i Superettan 2004. I Allsvenskan får vi gå tillbaka till 1974 då vi slog Landskrona hemma med 7–2 i den sista omgången.

Största segern i Allsvenskan är 8–2 hemma mot AIK 1971. Ytterligare tre gånger har vi gjort sex mål i Allsvenskan och vid samtliga tillfällen har vi segrat med 6–1 (hemma mot Helsingborg 1968, borta mot Örebro 1972 och hemma mot Hammarby 1972).

Det är helt fantastiskt att man får vara med om detta. Min pappa har ofta berättat om hur det var på 1970-talets glansdagar. ”Det var inte frågan om det skulle bli vinst – det var med hur mycket” . Jag minns också hur han berättade att ÅFF gick upp i allsvensk serieledning på grund av något annat resultat på anslagstavlan. Det var givetvis stort då innan gulden. Tänk om man fått vara med då har jag ofta tänkt, som när vi var i division III för 20 år sedan. Då var det inte kul, men hoppet och tron om något mycket bättre var det som höll en vid liv. Kristian Bergström debuterade 1992 och sedan dess har hänt mycket både med ÅFF och för Pligg.

Extra kul att Kristian denna historiska dag fick äran att gå upp jämsides med en av 1970-talets stora målskyttar Veine Wallinder som den främste målskytten i ÅFF genom tiderna (serie- och kvalspel) med 111 fullträffar. Detta var också Fimpens 400:e serie- och kvalmatch i ÅFF och Daniel Hallingströms 300:e seriematch i ÅFF.

Denna trio står för rutinen i dagens ÅFF och övriga spelare har sedan undan för undan utvecklat vårt lag till Sveriges bästa. I varje fall just nu.

Många gånger har vi sjungit ramsan: ”Sveriges bästa lag är ÅFF” mest på lite skämt, men när vi har spelat riktigt bra i Superettan så har vi känt oss som bäst i landet. Nu när vi leder Allsvenskan så kan vi verkligen stå för det.

Tabellen ljuger inte. Hur långt det här kan räcka är det ingen som vet. Men vad vi vet är att de 9 poängen och de 12 målen kan ingen ta ifrån oss. De läggs till den stapel av poäng och mål som förhoppningsvis blir en bra samling när vi summerar efter 30 omgångar.

Vi ska naturligtvis inte segla iväg och drabbas av hybris i fortsättningen men visst måste vi få njuta av det som är just nu, det kan ingen ta ifrån oss.

Matchen då? Ja, det var den bästa match som jag sett mitt älskade lag göra. Det måste jag säga. Visserligen var inte Gefle bra, men nog var det vi som var för bra för dem. Kombinationsspelet med spelvändningar och spelbarheten på massor av blå spelare gjorde att bollen gick som ett snöre mellan våra spelare under långa perioder. Det bjöds helt enkelt på propagandafotboll. Det var helt enkelt klasskillnad på planen och de som tvivlade på att vårt spel på Kopparvallen i Superettan inte alls skulle räcka till i Allsvenskan har nu förhoppningsvis insett hur bra vi är när allt flyter på.

Och så alla målen på detta. Fantastiska mål. Vi har inte en kandidat till årets mål i Allsvenskan 2012. Vi har flera! Upprullningar och kanonskott. Ja sådana här kanonmål i denna mängd har vi inte sett make till på många, många år.

Det är bara att beklaga er som inte var på plats. Publiksiffran var ett riktigt lågvattenmärke. Vi leder allsvenskan vad kan man mer begära?

Henrik Gustavsson tvingades alltså släppa in en boll, men hade i övrigt inte allt för mycket att göra.

Försvarsmässigt har vi växt sedan tre insläppta bollar i Örebro. Detta trots att vi har fått ändra i backlinjen i varje match. Alberis da Silva har blivit allt tryggare och gjorde en riktig kanonmatch tillsammans med Daniel Hallingström i mittförsvaret. Att ta bollen i förstaläget av Mikael Dahlberg är inte lätt men sällan fick han möjlighet att vända om och komma rättvänd. Alberis gjorde också sitt första allsvenska mål (4–1) med en riktigt vacker skarvnick på Tobias Nilssons fina frispark.

Allan Olesen gjorde debut från start, snabbheten finns inte riktigt men dansken kompenserar det, genom att med sin rutin, stå rätt och låg bakom första målet (inlägg till Viktor Prodell).

Jesper Arvidsson fick denna gång gå mållös för första gången i Allsvenskan i år, men det är ju ingen katastrof som vänsterback… Nej det här var en ny fin insats från Jesper.

Tobias Nilsson vann Superettans assistliga och nu leder han också den allsvenska efter två nya fina assist och tre totalt. Direktskarvningen fram till Magnus Erikssons 2–0 var fin, men frisparken till Alberis 4–1 var magnifik. Den högertassen har vi stor nytta av och även i spelet i övrigt var det ett lyft för Tobias med säkrare passningsspel.

Bruno Marinho och Amir Suljic skötte sig också bra på innermittfältet, genom att täta mitten och hela tiden göra sig spelbara samt med viljan att vidareleverera bollen snabbt.

Kristian Bergström växte nu ut ordentligt och gjorde sin bästa match för året. Med massor av spelbara medspelare hittade Pligg fina mål för sin vänster. En assist (fram till Viktor Prodells 3–0) och ett eget mål (5–1) blev det också.

Alain Junior Ollé Ollé debuterade i Allsvenskan med ett inhopp och spelade säkrare än vad vi sett tidigare genom att släppa bollen och inte köra till det tar stopp.

Christoffer Karlsson gjorde också årsdebut, vilket var skönt efter knappt med speltid på sistone.

Längst fram har vi Allsvenskans hetaste anfallspari Viktor Prodell och Magnus Eriksson. Prodell leder skytteligan på fyra fullträffar och båda två tillsammans leder poängligan med fyra poäng var. Vi leder alltså samtliga ligor där mål och assist är inblandade!

Viktor har ju varit vass hela våren och det har nu eskalerat ytterligare. Förutom de två målen inne från boxen  (1–0 och 3–0) bäddade Prodell för ytterligare två genom att sno åt sig bollen från motståndarna (2–0 och 5–1). Självförtroendet lyser och han utgör ett orosmoment för motståndarna varje gång han får bollen.

Magnus Eriksson har haft en uppåtgående formkurva efter en trögare vinter och nu blommade han ut ordentligt med två fina mål, varav kanonskottet i kryssribban och in saknar motstycke i årets Allsvenskan (2–0). Det enorma jobbet i övrigt och förmåga att täcka boll gör också att Mange är oerhört svårt att få grepp om för motståndarna.

Oscar Möller finns där bakom och lurar och hann inte mer än in på plan innan han med en karakteristisk löpning serverade Magnus Eriksson på silverfat fram till 6–1.

Mattias Mete fick inte hoppa in denna gång men har också en uppåtgående formkurva.

Anton Tinnerholm var avstängd. Tom Pettersson är snart tillbaka efter sin stukning och Petrit Zhubi, som imponerade under försäsongen men som sedan varit sjuk och skadad, är också på väg tillbala och återfanns på bänken utan att få hoppa in. Vår främste back de senaste åren, Erik Moberg, har ännu inte kunnat spela på grund av skada.

De som säger att vi har en tunn trupp har inte läst på sin läxa.

Det här ser riktigt bra ut, men vi kan ju inte nöja oss här utan på söndag är det gräs som gäller. Strandvallens gräs. Vår förre tränare Peter Swärdh har säkert kort i skjortärmen att plocka fram men det har Andreas Thomsson också. Om bara anpassning sker till gräset och att grabbarna inte far i väg i tanken, så ska vi kunna fortsätta att plocka poäng, även på Listerlandet.

Följ med på bussresan till Strandvallen och stötta de våra iden fortsatta allsvenska kampen, läs mer här

Matchfakta

Åtvidabergs FF – Gefle IF 6–1 (3–0)

1–0 (  4) Viktor Prodell (Allan Olesen)

2–0 (25) Magnus Eriksson (Tobias Nilsson)

3–0 (43) Viktor Prodell (Kristian Bergström)

3–1 (49) Mikael Dahlberg

4–1 (64) Alberis da Silva (Tobias Nilsson)

5–1 (66) Kristian Bergström (Magnus Eriksson)

6–1 (74) Magnus Ericsson (Oscar Möller) 

Varningar ÅFF: inga

Domare: Bojan Pandzic, Hisings Backa

Publik: 2 863

Övrig statistik

Avslut totalt 12 – 13

Avslut på mål 9 – 4

Avslut i målställningen 0 – 0

Hörnor 4 – 3

Frisparkar 8 – 8

Bollinnehav 58 – 42

Offside 2 – 1

Varningar 0 – 2

Laget

Henrik Gustavsson –

Allan Olesen, Daniel Hallingström, Alberis da Silva, Jesper Arvidsson –

Tobias Nilsson (MM 72), Amir Suljic (ut 72), Bruno Marinho (ut 81), Kristian Bergström –

Viktor Prodell (ut 72), Magnus Eriksson.

Inbytta ersättare: Alain Junior Ollé Ollé (in 72 HM), Oscar Möller (in 72 F), Christoffer Karlsson (in 81 MM).