Tobbes Inlägg byter forum

Vad får man egentligen tycka och tänka?

Ja, det är en fråga som man ständigt ställs för som skribent. För mig personligen är det viktigt att man har rätt att utrycka sina egna tankar om saker och ting. Det är också en demokratisk rättighet som vi alla har. Däremot är det inte entydigt vem som för en förenings talan. Svaret är ju att det kan ingen göra eftersom en förening består av ett flertal medlemmar, som alla har sina åsikter. I de offentliga delarna som en förening uttalar sig i bör därför värderingar vara av en mer försiktig art. Men samtidigt måste alla medlemmar få möjlighet att utrycka sina tankegångar. Detta har dock många svårt att se skillnad på även om man noggrant uttrycker att det man skriver inte hänger ihop med klubbens officiella uttalanden utan är ens egna ord.

Då diskussioner har uppkommit om mina inläggs lämplighet på den officiella sidan har jag beslutat att flytta mina inlägg till denna extern blogg.

Jag har alltid stått för det jag skrivit och kommer så också att göra även i fortsättningen. Det är min bestämda övertygelse att det jag skriver är för Åtvidabergs Fotbollförenings bästa och historiken finns självklart kvar på officiella sidan sidan gällande tidigare inlägg.

söndag 15 juli 2012

Oerhörd styrka

Fjärde raka hemmasegern och sjunde raka matchen utan nederlag är ett faktum efter 2–0-segern i toppmötet mot AIK.

Det var känslosamt inför matchen mot AIK, då vi oerhört smärtsamt tvingades lämna Allsvenskan efter epilogen 2010 som slutade 1–1. Precis då som nu fanns också matchen Göteborg – Gefle på anslagstavlan. Även denna gång kvitterade Gefle på Gamla Ullevi, men där stannar liknelserna.

Viktor Prodell brände i matchen innan ett upplagt läge på Strandvallen, kvitterade till 1–1 mot AIK men missade det avgörande läget som skulle föra oss till kval. Men nu missar inte Viktor Prodell. 3–0-segern mot AIK i cupen i fjol var nog viktigare än vad många anat (Proddan svarade för första målet). Den bevisade att vi var riktigt bra redan då och nu är vi ännu bättre. Och gårdagens nya triumf var egentligen odiskutabel.

Trots en tuff avslutning på den första halvan av Allsvenskan, så hade jag en förhoppning om fem poäng på de tre avslutande matcherna, en pinne mot Elfsborg, en uppe i Sundsvall och tre hemma mot AIK. Skulle vi bara få med oss tre poäng från dessa matcher så skulle det ändå vara godkänt. Nu blev det så mycket bättre och vi tog sju poäng på dessa matcher med en målskillnad på 10–4!

Det är bara att konstatera att vi har kommit tillbaka mycket starkt efter de femraka förlusterna. Vi har sedan dess vunnit fyra raka matcher hemma på Kopparvallen; 1–0 mot Syrianska, 3–0 mot Kalmar, 5–1 mot Elfsborg och 2–0 mot AIK. Den sammanlagda målskillnaden på 11–1 imponerar väldeliga. Dessutom har vi kryssat tre raka bortamatcher 1–1 mot Djurgården, 2–2 mot Norrköping och 3–3 mot Sundsvall.

Med våra framgångar har respekten för oss ökat, speciellt på Kopparvallen. AIK har överhuvudtaget prioriterat sitt defensiva arbete i år och tänkte inte gå bort sig på Kopparvallen. Taktiken var klar att störa med hög aggressiv press, på gränsen till det tillåtna och ibland över. Tidigare år hade de våra börjat gnälla mer på domarna och vikt ned sig, men till skillnad från hemmamatchen mot Häcken, hittade våra spelare ytor bakom första pressen och kunde på så vis behålla lugnet och spela vidare.

Förhoppningen var att gästerna skulle tröttna då den höga pressen inte bar frukt. Men det blev ändå lite frustrerat då Daniel Hallingström fick matchens första varning. AIK borde ha fått gult kort av domaren Martin Strömbergsson tidigare, då det fanns flera situationer för att sätta nivån på matchen genom en ostskiva. Dessutom skulle vi haft en frispark innan situationen när Danne fick gult kort eftersom Bruno Marinho fick en armbåge i huvudet.

Vi tappade sedan en del av den aggressivitet på bollhållaren som var så bra de inledande 25 minuterna, där AIK inte tilläts få till några längre anfall. Men nu kunde gästerna etablera mer tryck och det var tur att Helgi Danielsson nickade utanför i kalasläge framför mål i den 32:a minuten.

I början på andra halvlek höll dock ett missförstånd mellan Daniel Hallingström och Gustav Jansson på att ställa när Robin Quaison hann emellan, men vi klarade sedan situationen. Varefter började vi komma fram mer med snabbare anfall och nyttjade de ytor på kanterna som öppnade sig. Den sista skärpan fanns dock inte i det avgörande momentet och AIK hade också några möjligheter.

Det kändes lite som att matchen stod och vägde men så i den 75:e minuten anföll vi bra på högerkanten. Daniel Hallingström slog en långboll som AIK inte fick bort. Viktor Prodell spelade vidare till Petrit Zhubi och fick tillbaka bollen till höger. Prodell slog sedan ett väldigt fint inlägg som Magnus Eriksson språngnickade in i det främre hörnet.

Magnus Eriksson gjorde sedan ett fint nummer när han kom in från vänster kortlinje, spelade snett bakåt och nyss inbytte Tobias Nilsson fick läget, men en försvarare hann precis täcka undan skottet.

2–0 kom ändå ganska snabbt. I den 80:e minuten tog Magnus Eriksson emot en långboll, fick den lite för långt ifrån sig men återvann den med stor styrka och Viktor Prodell kom stormande och tog med sig bollen och placerade in bollen urläckert via den bortre stolpen.

Så fullständigt underbart! Det kändes oroligt så länge det stod 0–0. Ett mål kan ju komma från ingenstans men nu åkte vi inte på något utan gjorde det själva och efter 2–0 orkade inte gästerna mobilisera krafterna och vi höll enkelt undan till en ny fantastisk triumf.

Den starka tron och tålamodet gör oss oerhört svårslagna. På bortaplan har vi hamnat i svåra underlägen men ändå tagit oss därifrån med poäng efter sena kvitteringar. På hemmaplan har vi ofta tagit en tidig ledning. Nu gjorde vi det inte men jobbade på oförtrutet och till sist orkade inte AIK längre. Vi blev giftigare och giftigare framåt i den andra halvleken och till sist kunde inte gästerna stå emot längre. Det är ett riktigt styrkebesked mot ett av Allsvenskans försvarsstarkaste lag.

Samtidigt var vår egen defensiv i det närmaste klockren och två superheta anfallare i Viktor Prodell och Magnus Eriksson gör oss till ett väldigt komplett fotbollslag.


Gustav Jansson visade åter efter en lite mindre bra insats i Sundsvall att han är en av Allsvenskans främsta målvakter. Någon tappad boll och missförstånd med Danne i början på andra halvlek skedde, men Gurra var bra ute och avvärjde med pondus i straffområdet i slutet på första halvlek och var mycket säker i den andra halvleken.

Anton Tinnerholm växer allt mer i och med att han håller en hög nivå under allt längre perioder. 21-åringen stod för ett mycket fint arbete och ger sig aldrig vare sig defensivt eller offensivt.

Daniel Hallingström gjorde också en bra match och satte en högre press in i motståndarna än tidigare, vilket är nog så viktigt mot kvalificerade motståndare. Trist dock med varningen, men avstängningarna kommer ju förr eller senare och det gäller att inte få för många på en gång.

Tom Pettersson hade en svacka i början på matchen mot Sundsvall men höll nu en mycket hög och jämn nivå, bra i sitt attackspel och lugn i passningsspelet.

Jesper Arvidsson var inte lika framträdande som vanligt på Norrprten Arena men var nu tillbaka i gott slag, med fint defensivt arbete och fina djupledsbollar och inlägg.

Petrit Zhubi växer allt mer in i kostymen som högerbreddare och det finns helt klart ytterligare utvecklingspotential, där han kan utnyttja sin snabbhet ännu mer och bli säkrare i sitt positionsspel defensivt.

Amir Suljic hade en svag inledning i Sundsvall men tog nu ett jättekliv upp i nivå, med en helt annan aggressivitet i närkamperna, spelbarheten och passningskvaliteten var också god.

Bruno Marinho gjorde på nytt en mycket stark match som tvåvägsmittfältare på mittfältet där han låg bakom mycket av offensiven samtidigt som han med kvickhet och målmedvetenhet vann mycket boll. Brassen tvingades dock utgå på grund av känning men förhoppningsvis är det inget allvarligt.

Kristian Bergström tog också ett kliv upp jämfört med matchen i Sundsvall, med större delaktighet i spelet och en oerhörd arbetsinsats, genom att löpa väldigt mycket för att täcka ytor.

Sedan har vi vårt anfallspar som nu gjort 19 mål tillsammans, vilket är fler än samtliga AIKs spelare har gjort (18 stycken). Viktor Prodell har gjort 12 av våra mål, vilket är dubbelt så många mål som han tidigare gjort under en hel säsong i Superettan! Det vill säga att han har gjort fyra gånger så många mål per match och dessutom i en högre serie. Det är en fullständigt makalös bedrift och Proddan ligger tvåa i såväl den allsvenska skytteligan som poängligan. Viktor Prodell har gjort mål fem matcher i rad (sju stycken). Magnus Eriksson har gjort mål tre matcher i rad och totalt sju stycken (sexa i den allsvenska skytteligan).

Viktor Prodell var inte lika framgångsrik i första halvlek och löpte då inte lika mycket som vi sett honom göra tidigare. Även i andra halvlek var det en situation där han kunde ha fått ett friläge om han löpt ur offside när Magnus Eriksson snappade ut en svag inspark från Ivan Turina, men i övrigt svarade Proddan som vanligt för mycket grannlåt framåt. Säsongens andra assist och påpassligheten att löpa rätt och trycka in 2–0-målet var avgörande.

Magnus Eriksson blev väldigt hårt tagen, framförallt i den första halvleken och det märks verkligen att han mognat. Förra året gnällde han mycket vid liknande situationer, men nu bet han ihop och bara körde på och när AIK inte orkade stå emot i andra halvlek utnyttjade Mange tillfället med sitt fina nickmål och starkt förarbete till Prodells mål. Med tre assist ligger Mange fyra i den allsvenska poängligan.

Tobias Nilsson kom in istället för Bruno Marinho på sin rätta plats på innermittfältet och lyfte sig från tidigare matcher med ett gott inhopp, bra positionsspel och passningsspel. Tobbe var också nära att göra sitt första allsvenska mål, men en försvarare täckte undan skottet i sista stund.

Allan Olesen har ofta kommit in och säkrat upp på högerbacksplatsen i slutet av matcherna och gjorde det även denna gång, utan några problem. Allan spelade mittback mot Helsingborg och kan på nytt få chansen då Daniel Hallingström är avstängd. Alberis da Silva är förvisso tillbaka i träning men om han redan kan gå in från start är ännu osäkert.  Moberg är också tillbaka i träning men efter så lång tids frånvaro dröjer det naturligtvis innan han är i matchform.

Christoffer Karlsson fick spela de sista minuterna, vilken var en fin gest då han nu ska lånas ut till Varbergs BoIS i Superettan. Stoffa har gjorde ett mycket gott arbete för sin moderklubb och är bara 24 år. Mer speltid på A-lagsnivå behöver han förstås än de två inhopp han gjort i år. Självklart hoppas vi på att Stoffa kommer tillbaka i gott slag.

Att Per Karlsson var bäst hos gästerna säger mycket om vilken fin miljö Åtvidabergs FF är för att utvecklas till klasspelare. Det var ju hos oss under 2007 som PK fick fart på sin karriär.

Detta var den fjärde raka hemmasegern och genom den passerade vi AIK och ligger inför omgångens fyra återstående matcher på en fin fjärdeplats, endast en pinne efter tvåan Malmö. Vi har också gjort flest mål i Allsvenskan och de 32 målen är lika många som vi gjorde under hela det allsvenska året 2010, trots att vi bara spelat en halv säsong! Sju segrar har vi också tagit vilket är lika många som under hela 2010. På hemmaplan har vi varit mycket framgångsrikt med 18 inspelade poäng och en fin målskillnad på fina 20–8. Därmed är vi det tredje bästa hemmalaget efter Malmö och Elfsborg.

Tabellraderna efter halva säsongen de tre senaste säsongerna
AS 2010
16
Åtvidabergs FF
15
3
4
8
14 - 24
-10
13
SE 2011
3
Åtvidabergs FF
15
8
1
6
29 - 16
+13
25
AS 2012
4
Åtvidabergs FF
15
7
3
5
32 - 23
+9
24

Som synes har vi gått betydligt bättre än förra säsongen i Allsvenskan och faktiskt bara tagit en poäng mindre än i fjol i Superettan. Vi har också gjort fler mål än någon tidigare säsong i Superettan. Faktum är att vi inte har gjort så många mål/match efter en halv säsong sedan 1993, 24 mål på 11 matcher i division III. I elitfotbollen får vi gå tillbaka till guldåret 1973 för att finna fler mål/match efter en halv säsong (31 mål på 13 matcher). Guldåren 1972 och 1973 gjorde vi 34 respektive 33 mål efter 15 matcher, vi har alltså nästan gjort lika många mål nu.

Publiksiffran måste också nämnas – 7 621 är en fantastisk siffra som visar att intresset för vårt lag är riktigt stort och bjuder på grannlåt. Det är den bästa siffran sedan derbyt mot Norrköping 2007 som lockade 8 761 personer till Kopparvallen.

Nästa söndag spelar vi åter mot AIK, men då på Råsunda. Häng med på bussresan, läs mer om den här.

Matchfakta
Åtvidabergs FF – AIK 2–0 (0–0)
1–0 (75) Magnus Eriksson (Viktor Prodell)
2–0 (81) Viktor Prodell (Magnus Eriksson)
Varning ÅFF: Daniel Hallingström (3:e, avstängd i returen mot AIK). 
Domare: Martin Strömbergsson, Gävle.
Publik: 7 621

Övrig statistik
Avslut totalt 10 – 6
Avslut på mål 6 – 2
Hörnor 8 – 4
Frisparkar 13 – 8
Bollinnehav 52 – 48
Offside 4 – 1
Varningar 1 – 1

Laget
Gustav Jansson –
Anton Tinnerholm (HM 79), Daniel Hallingström, Tom Pettersson, Jesper Arvidsson –
Petrit Zhubi (ut 79), Amir Suljic, Bruno Marinho (ut 73), Kristian Bergström –
Magnus Eriksson (ut 88), Viktor Prodell

Inbytta ersättare: Tobias Nilsson (in 73 MM), Allan Olesen (in 79 HB), Christoffer Karlsson (in 88 MM)

Ej inbytta ersättare: Henrik Gustavsson, Alain Junior Ollé Ollé, Mattias Mete, Oscar Möller.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.